När vi gjorde 21-20 i matchens slutskede skrev @magnus_olofsson på Twitter: "jag ryser". Och nog fan gjorde man det alltid. Det här var en match som hade det mesta som en match med kvalkaraktär ska ha. Publiken var på tå, DJ Ari var i högform, Speaker-Mia manade på med sin ljuva stämma, vi hämtade upp jobbiga underlägen och sen går vi till slut och vinner. Allt för spänningens skull och för att ge publiken lite extra valuta för den fria entrén.
Vi börjar matchen riktigt bra och går upp till en 4-1 ledning. Bamse är lyckosam och känns hetare än den där grillade tomaten man får till planksteken. Ystad är dock snabbt i kapp och förbi med ett par mål. Försvaret är bra men likt matchen mot Heid är det en del skott som ramlar in när handen är uppe. Vi blir också uppsnurrade till månen på ett frikast när vi av outgrundlig anledning rusar som om vi är jagade av en vildsint tjur i Pamplona. Vi är heta och taggade men ibland lite för heta i vår kamp för att återerövra bollen.
Framåt får vi inte till det som vi vill och det kan också dra dit ett par lätta kontringar mot oss. Vi har inte näsan mot mål i våra satsningar i avgörande situationer vilket gör att det blir lite för mycket sidledsspel. Trots det går vi till halvtidsvila med bara tre ner. Vi är inte nöjda men jävligt stolta. Vi tror på vår grej och efter några småjusteringar i paus gör vi tre raka direkt och hallen stormkokar. Dessvärre är det någon som på eget initiativ stänger av plattan och vi får två eller tre oss. Nu är det tungt men återigen visar vi moral när det är uppförsbacke.
Pizzabagarn och Kubanen tar oss tillbaka i matchen igen och helt plötsligt ombytta roller igen. Jova är nu den där tjuren från norra Spanien som inte tar några fångar. Han skriker och manar på bakåt för att sen ta bollen från egen planhalva och löper gatlopp mot motståndarmålet med bollen under kontroll. När Jova är på krigstigen gäller det antingen att stoppa honom eller hålla sig undan. Då det första alternativet är en fysisk omöjlighet kunde vi med hans hjälp få igång vår andrafas. Samurajen fick några kontringsbollar att springa på och då den mannen helt saknar spärrar om fysikens lagar och inte har en susning om vad som är en möjlig boll att springa på, får vi också några minst sagt lyckosamma kontringar.
Matchen är jämn in i det sista. Svarte-Petter som var blek under första halvlek gör
90 % av sina mål i andra och visar vilken extrem vinnare han är. I mina ögon och det som mentalt gör oss oslagbara i slutet är japanen som han hänger dit med fyra minuter kvar. Klassiskt Strands IF-spel där det i gamla dagar var Slangen som brukade få sista ordet efter en briljant passning från Knorrtumme. Måste dock ärligt men mycket ovilligt erkänna att denna pateiska duo nog får fortsätta att leva på sina minnen fortsättningsvis. Det ska till en tidsmaskin och ett klippkort på fettsugning.nu om det ska någonsin ska hända igen.
Nåja, ber om ursäkt för det lilla sidospåret och tillbaka till matchen igen. Ledning med ett och tre minuter kvar. Här spelar mitt minne mig ett litet spratt och jag vet faktiskt inte om det blir några fler mål i slutet. För in i vårt mål har Sveriges största människa något tidigare ersatt en hårt kämpande O.D. Det var några år sen sist. För att vara exakt handlar det om fyra. Han börjar med att ta en straff och sen är det ren och skär magi. Karelin inte bara låser, han kastar dessutom nyckeln så långt bort att inte ens den bästa av spårhundar kan hitta den igen. Ystad får ett frikast med tre sekunder kvar, deras högernia får ett bra skottläge men i målet har vi en uppbröstande Karelin som inte har för avsikt att spela någon förlängning. Matchen slut, kosackdans, böghög, ormgrop, TV-pucks hög - kalla det vad ni vill, men om jag ska sammanfatta det bäst med ett ord får det bli, glädje.
För att samanfatta matchen med flera ord får man gå tillbaka och se matchen för vad det är och var. En kvalmatch till Allsvenskan är inte samma sak som en seriematch borta mot Silwing Troja i Högdalshallen i januari. Det är spänt och nervöst och det handlar bara om att försöka ta kontroll över situationen och våga vinna. Då blir det ofast mer kamp än finlir.
Tror båda lagen är nöjda med sitt försvarsspel men har synpunkter på anfallsspelet. Vad det handlar om nu är kamp, in och grisa och visa hjärta. Skönspelet lämnas hemma och det ges inga plusmål på vare sig knorrlobbar, dubbeljapaner eller Tumba-Tarzans bakom-ryggen-mål.
Knorrarna fördelas enligt följande:
Har nog tröttat ut både er och mig själv med supelativ över hans försvarsspel. I krig behöver man någon som tar ansvar, styr upp och som det går att lita på. Utan att kunna så särdeles mycket om militära gradbeteckningar user jag idag Hightower till Brigadgeneral. Det vi såg igår överträffade alla mina förväntningar och förhoppningar med hur försvarsspel ska bedrivas. Frågade honom efter matchen om han tyckte att han gjort några misstag. Han tänkte efter en stund och och sa till slut:
"Nej, jag tror inte det, men jag gjorde ju bara som du sa". Ridå!
Hightower, välkommen in till den mycket exklusiva medlemsskaran i Åttaknorrarsklubben, dvs Sandstream-klass. @@@@@@@@
Mr Sandstream himself som ivrigt påhejandes satt (stod skrikandes är nog en mer adekvat beskrivning) på läktaren måste ha njutit av sin unge adept.
@@@@@
Var inte särskilt lyckosam i första, men tog igen det med råge sista 30. Svarte-Petter var återigen bäst när det gällde som mest.
@@@@
"När han bollen får så blir det mål" är ett gammalt ordsspråk från Högdalen som refererar till Jovas handbollsspel.
@@@
Helt utan spärrar gör han viktiga mål och var igår även bra bakåt. Strålande match av Samurajen.
@@
Fick inte riktigt tag i dem i första, spelade sen upp sig ordentligt och första delen av andra var det otroligt bra. Totalt sett en mycket bra match av O.D.
@
Han fick inte mycket speltid men det han gjorde var direkt avgörande. Han är äldst, störst och har större händer än Tumba-Tarzan och Sexpacket tillsammans vilket säger en hel del. Stor tack till Karelin
Nu njuter vi av det här en dag, sen tränar vi torsdag igen. Bussen mot Ystad avgår från Eriksdalshallen 04.30 på lördag morgon. Den sista meningen var självklart bara på låtsas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar